Landsomfattande bondeprotest skakar regeringen Santos
i Colombia
Av
Dick Emanuelsson
Colombia
har de senaste två veckorna skakats av en landsomfattande protest som
paralyserat större delen av landet. Den organiserade bonderörelsen har
effektivt paralyserat Colombia genom att upprätta barrikader på de mest
strategiska punkterna på det nationella vägnätet. Bakgrunden till protesten är att
regeringen inte har uppfyllt sin del av överenskommelsen från 2013. Situationen
har förvärrats dramatiskt.
Tre bönder har dödats
av regeringens antiupprorspolis ESMAD, 203 har skadats och nästan lika många har
gripits. Regeringen anklagas av den samlade bonderörelsen för en brutalitet som
mer liknar krigsaktioner i stället för den författningsenliga rätten att
protestera. Men efter två veckor är regeringen skakad och pressad. Colombianska
och internationella näringslivsintressen kräver att en lösning kommer till
stånd. De kan inte transportera sina produkter i landet på grund av barrikader
på över 80 platser och cirka 100.000 bönder som är mobiliserade och som
kamperar vid sidan av transportvägarna.
Krypskyttar från den colombianska armén sköt ihjäl tre indianer och skottskadade närmare 200. Men protesterna har fortsatt och tilltog i styrka i stället för att låta sig skrämmas. |
Blockerad
exporthamn
Produkterna på
långtradare kommer från USA, Centralamerika, Venezuela i norr och öster medan i
söder är importen från Ecuador, Brasilien, Peru med flera länder Sydamerika
blockerad. Även transporterna för förnödenheter inom Colombia står still.
– Vi, PCN och Anafro
(organiserade afrocolombianer),
organiserade 130 småbåtar som blockerade den internationella hamnen i Buenaventura
i en mäktig manifestation när protesten startade. Våra medlemmar finns vid
barrikaderna där våra byar finns.
Det säger José Santos
till Flamman när jag ringer upp honom. Han är nationell ledare för PCN och
Anafro samt ledamot av den Nationella Samordningen för 13 de bonde- och indian/svarta
organisationer som organiserar protesterna sedan två veckor.
I Colombias viktigaste hamn, Buenaventura, där den stora majoriteten utgörs av afrocolombianer, blockerades exporthamnen av över 130 småbåtar som organiserades av de svarta i landet. |
Två
ministrar på plats
– Just nu sitter vi i
förhandlingar med inrikes- och jordbruksministern och tre underkommissioner
förhandlar samtidigt. Klockan 21.00 i kväll (i söndags den 12 juni) går tiden
ut för de 36 timmar som vi gav regeringen i frist för att komma med seriösa förslag
för att lösa konflikten, fortsätter Santos.
Efter en liknande
protest 2013, som pågick i två månader, kom de bägge parterna överens om att
upprätta en tvåpartskommitté som i maj 2014 slöt ett omfattande avtal. Men
trots varningar från bönderna om nya protester nonchalerade regeringen det
slutna avtalet på nästan alla punkter, uppger Jose Santos.
President Santos är en pokerspelare men hans bluff och svek från överenskommelserna 2013, 2014 och 2015 lurar inte längre den samlade bonde- indian- och afrocolombianernas samlade rörelse. |
Guldet
exporteras men inte fattigdomen
Det handlar i
huvudsak om sju teman varav man understryker fyra: Försvara bondeekonomin mot
de transnationella bolagens framfart inom gruv- och energi. Det handlar om landsbygdsutveckling,
frågan om kokablads-, vallmo och marijuanaodlingarnas framtid och autonomin på
ursprungsbefolkningarnas författningsskyddade territorium.
År 2012, då jag
intervjuade den svarta medborgarrättskämpen Piedad Cordoba, uppgav hon att 280
koncessioner hade överlämnats till nationellt och internationellt gruvkapital i
länet Choco på stillahavskusten. Ytterligare 240 koncessioner behandlades just
då av regeringen Santos. Av de 56 ton guld som utvinns varje år i Colombia
kommer 28 ton från just Choco, men trots det är invånarna i Choco de fattigaste
i hela Colombia.
– Länet Choco befolkas
i huvudsak av svart befolkning men det finns även embera-katioindianer. Både de
svarta afrocolombianerna som den indianska ursprungsbefolkningen har ägnat sig
åt gruvnäring i liten skala under sekel för den egna överlevnaden. Men med den
nyliberala modellens ”Gruvlokomotiv” i Colombia har regeringen överlämnat
koncessioner till gruvkapitalet. De gigantiska schaktmaskinerna har dragit in
och förgiftat vattendragen med arsenik och cyanid. Berta Caceres i Honduras
kämpade just mot denna nyliberala gruvmodell och betalade med sitt liv. Det är
också vår kamp, säger Jose Santos.
Hundratal
mördade bondeledare
Precis som i Honduras
är det en farlig försvarskamp. I Colombia mördas en människorättsledare varje
vecka.
– Den 4:e punkten som
regeringen har fått bakläxa på, handlar om stödet till den pågående
fredprocessen och säkerhetsgarantier för bönderna att inte mördas. I september
2015 överlämnade vi i Bondesamordningen en rapport till regeringen över hur
många offer de hade registrerat sedan oktober 2013.
– Den löd: 172
mordhot, 47 attentat, 23 utomrättsliga avrättningar och 62 mord av bondeledare
samt en militarisering av de territorium som är föremål för förhandlingarna.
Men den viktigaste frågan som går som en röd tråd är tillgången till jorden,
summerar Jose Santos.
Överenskommelse och `paus´ i protesterna
Bara några
timmar innan Flammans pressläggning kom regeringen och böndernas
Aktionskommitté överens om flera viktiga teman som bonderörelsen har krävt. I
väntan på att de nya förhandlingarna, som inleds den 17 juni ska ge resultat,
har bönderna beslutat att göra en `paus´ i blockeringen av de strategiska punkterna
i landet.
AUDIO: Intervju med afrocolombianernas ledare Jose Santos