COLOMBIA:
Privatisering av floden kostade fjorton tusen wayuuindianer livet
TEGUCIGALPA / 2015-04-14 / De transnationella gruvbolagen
och landägare som hyr in paramilitära dödsskvadroner har orsakat en gigantisk
mänsklig tragedi bland wayuufolket i länet Guajira. Totalt beräknas över 14.000
spädbarn och äldre har dött av svält under den senaste tioårsperioden. Det är
resultat att floden Rancheria har torkat ut.
“Deras namn och ålder blir officiellt och känt bara på dagen för deras
begravning. I byarna begråter wayuuindianerna sina döda bebisar medan i Bogota förvandlas
de bara till kall statistik; 4125 döda på fem år”.
Så inledde min
colombianska kollega Henri Charriere,
mer känd som ´
I Guajira
representerar jordbrukssektorn bara elva procent av den regionala ekonomin. Men
den gruppen i allians med kolgruvan Cerrejon, dämde upp och privatiserades i
praktiken allt vatten.
Länet Guajira utgör halvön som gränsar till Venezuela och de enorma oljereserverna som finns i Venezuelabukten. |
Världens största gruvbolag
Cerrejon är
världens största kolgruva i dagbrott och bryter kol på sina 69000 hektar.
Därifrån fraktas det 15 mil i en tågkaravan med upp till 109 öppna vagnar.
Koldammet som sprids med vinden har i alla tider varit en förbannelse för
wayuufolket. Det har ett av de lägsta genomsnitten i livslängd i Colombia, en konsekvens
av koldammet som penetrerar överallt. I tysthet har de applåderat
FARC-gerillans sprängningar av tågen. Hela den guajiriska halvön, som är öken,
är en enda stor kolfyndighet. Här utvinner de Londonbaserade gruvgiganterna Glencore, BHP Billiton (världens största gruvbolag) och
Anglo American mer än 32 miljoner ton kol per år. Målet är ställt till 40
miljoner ton.
USA-bolaget
Drummond utvinner 24 miljoner ton kol i grannlänet Cesar. Företaget har anmälts
av USA-advokaten Terry Collingsworth som representerar 600 gruvarbetare som
anklagar gruvbolaget för att ha anlitat paramilitära dödsskvadroner som mördade
delar av två styrelser för det lokala gruvfacket. Både ordföranden och vice
ordföranden var bland de mördade.
Och det är dessa
giganter som de 500.000 invånarna i Guajira, bland dem 270.000 wayuuindianer
ska konfronteras mot för att kunna utnyttja sin rätt till vatten. Men
styrkeförhållandena är totalt oproportionerliga.
Inget födelseintyg eller dödsattest
Officiellt
beräknas att 37.000 barn från wayuufolket är kroniskt undernärda. Siffror visar
att 14.000 av dessa har avlidit av svält. Enligt de uppgifter som “Las2Orillas”
presenterade, dör majoriteten av de insjuknande barnen innan de anländer till
den närmaste hälsovårdscentralen. De förfogar i sin fattigdom inte över fordon
utan tvingas att gå enorma avstånd i öknen.
Av samma orsak blir
mer än hälften av de döda inte ens inskrivna i ett folkbokföringsregister när
de föds. Inte heller utfärdas en dödsattest när barnet avlider. Det försvårar
för myndigheterna att kunna upprätta en verklig statistik över situationen i La Guajira.
Järnvägen som går 15 mil från gruvan till Karibiska Havet beskyddas av den colombianska armén. |
I dag lever
wayuufolket utan tillgång till vatten från floden Ranchería, den enda i denna
del av regionen som nu är helt uttorkad. Dess vatten har avletts för att
bevattna de stora landegendomarna i södra Guajira samt för gruvverksamheten i
Cerrejon. Flodbottnen har förvandlats till en väg för fordon och djur.
Wayuufolket sjunker allt längre ner i misär och hunger. De saknar el, sjukvård
och skolor.
Korruption och valkampanjer
Av den miljard
dollar som anslogs till regionen för 20 år för att utvinna gas och kol,
avsattes inte peso till människorna. Inte heller går mycket från
regeringsbudgeten till de verkligt behövande i Guajira, bland dem Wayuufolket. Den
stora delen, bland dem 15 miljoner dollar avsedda att förbättra näringssituationen,
hamnar i korruptionens fickor, menar Las2Orillas. Wayuuindianerna själva säger
att pengarna också används i valkampanjerna.
Jorge Armando Otálora Gómez, Folkförsvarsombudsmannen
som är tillsatt av regeringen Juan Manuel Santos, karaktäriserar situationen som en “humanitär
kris”. Men trött på löften och korruption, reste representanter för Wayuufolket
i februari till den OAS-ledda Interamerikanska Kommissionen för de Mänskliga
Rättigheterna (CIDH) för att kräva sina rättigheter.
Bland dem rätten
till vatten för att inte flera barn i Guajira ska dö av törst och svält.
Massakern i Bahia de Portete
I april 2004 genomförde
paramilitärerna en ohygglig massaker i Bahia de Portete. Tio wayuuindianer,
bland dem fyra kvinnor och barn, blev offer för motorsågar, machetes eller
brändes inne i ett fordon. Samtidigt förde paramilitärerna bort ytterligare 30
människor som ”försvann”.
Två unga wayuuindianer som lyckades ta sig till
grannkommunen Uribia, informerade polischefen om vad som hade hänt. När de två
återvände samma väg stoppades de på vägen av paramilitärerna. Dessa hade informerats
av polischefen och de två mördades. Den lilla staden Bahia de Portete med sina
400 hus tömdes fullständigt på folk.
Wayuuindianerna flydde in i
Venezuela där över 400.000 wayuuindianer lever och garanteras sina etniska och
kulturella rättigheter på ett helt annat sätt än i Colombia. De har, elva år
efter massakern, ännu inte vågat återvända i någon större utsträckning.