Slutligt fredsavtal undertecknat i
Bogota
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2016-12-08 / Till slut
undertecknades den 24 november den andra reviderade versionen av fredsavtalet
mellan vänstergerillan FARC och regeringen Juan Manuel Santos.
– Låt nu orden bara bli de enda vapnen
för oss colombianer! sammanfattade gerillans överbefälhavare Timoleon Jimenez,
alias Timochenko, i sitt tal.
Det
första avtalet undertecknades redan den 26 september och lades fram för att
folkomröstas den 2 oktober. Överraskningen var att Nejsidan vann med en
hårsmån, 50,21 % för NEJ mot JA som fick 49,78 %, drygt 50.000 rösters
skillnad. Valdeltagandet var bara knappt 35 procent.
Orsaken
varför nejsidan vann i valet analyserades grundligt efter den 2 oktober. Den
extrema högeroppositionen, som leds av den förre presidenten och nuvarande
senatorn Alvaro Uribe, kampanjade mot fredsavtalet och riktade in sig mot vissa
stora befolkningsgrupper.
Uribes psykologiska krigföring
Till
de kristna evangeliska grupperna, som är i kraftig framväxt och mobiliserar hundratusentals
människor under pastorernas inflytande hävdade Uribe att med fredsavtalet
skulle homosexuella strömningar av det colombianska samhället få ett större
inflytande på familjens och barnens bekostnad via en ny utbildningsreform.
Till
den armé av taxichaufförer som finns i det avindustrialiserade Colombia uppgav
Nejkampanjen att regeringen skulle ta ifrån dem subventioner som skulle
överlämnas till demobiliserade gerillasoldater.
Till
de familjer med militärer som under 52 år av väpnad konflikt har begravt någon
anhörig, sa Uribe att gerillaledarna, i stället för att avtjäna ett straff, i
stället väljs in på direkta mandat i kongressen.
Landägarna
skrämdes upp med att den i fredsavtalet stipulerade jordreformen skulle
konfiskera deras jordar.
Och
så vidare. Den känslosamma kampanjen gick hem i dessa grupper men byggde på ren
okunskap och kall psykologisk krigföring, menar Ja-sidan. I Sverige kallade vi
det 1928 för ett ”Kosackval”!
Kongressen godkänner avtalet
Det
var med den minimala seger som gerillan och regeringens förhandlare åkte
tillbaka till Havanna för att sätta sig ned och under 40 dagar arbeta fram en
reviderad version av fredsavtalet. Oppositionen, men också kyrkliga eller
sociala grupper presenterade mer än 500 förslag som de ville få in i det nya
avtalet. Sextiofem procent av dessa har på ett eller annat sätt tillgodosetts
av förhandlarna hos både gerillan som regeringen, hävdar Santos. Trots det
kallar Uribe det framförhandlade fredsavtalet för ”kosmetiskt” och ville
fortsätta förhala det definitiva beslutet.
Nu
har både representanthuset som senaten i landets kongress beslutat att ge sitt
godkännande till avtalet. Oppositionen i Uribes parti Centrumdemokraterna
deltog inte i omröstningen vilket inte bådar gott för framtiden. För Uribe har
en politisk och social bas hos mäktiga ekonomiska och militära kretsar i
Colombia som i sin tur kontrollerar de paramilitära grupperna som är intakta. Delar
av militären och andra samhällssektorer har tjänat miljarder dollar på kriget
och har inget intresse av freden.
Uribe
krävde i debatten att det nya avtalet borde folkomröstas men lade ner rösterna
när frågan kom upp i de bägge kamrarna.
I
mars 2018 äger det rum parlamentsval och i maj samma år, presidentval. Uribe
satsar på att dessa två val ska vara symboliska folkomröstningar av
fredsavtalet, vilket oroar den demokratiska opinionen i landet. Därför inleds
valkampanjen redan i början av 2017.
Nu inleds genomförandet av avtalet
Efter
kongressens godkännande inleds nu genomförandet av fredsavtalets olika etapper.
Det första är en koncentration, demobilisering och avväpning av
gerillastyrkorna i 29 olika läger runt om i Colombia. Sedan följer en lag om amnesti
respektive benådning. Den förra måste beslutat i en lag av kongressen medan
beslutet om benådning kan tas av presidenten.
Efter
dessa beslut kommer verkställande av det substantiella innehållet i
fredsavtalet så som den moderata jordreformens genomförande, gerillasoldaternas
politiska deltagande, säkerhetsgarantier för den politiska oppositionen, en
fråga som är brinnande aktuell. Enbart i år har mer än 70 människorättsledare
och aktivister mördats. Den breda vänsterfronten Marcha Patriotica är utsatt
för en veritabel mordkampanj har begravt 124 mördade medlemmar under tiden som fredsförhandlingarna
har pågått.
Det smutsiga kriget intensifieras
Detta
perspektiv förmörkar horisonten och gör att många i dagens Colombia drar
paralleller med vänsteralliansen Union Patriotica (UP). Den uppstod som ett
resultat av fredsprocessen som inleddes med Farc 1984 och som slutade med att
UP begravde över 5000 av sina främsta ledare och medlemmar.
Morden
på människorättsledare, fackföreningsaktivister, journalister eller de två
gerillasoldater som var på väg mot det läger där de skulle koncentreras och som
sköts ihjäl av krypskyttar från armén, oroar den i Colombia välkände
författaren, journalisten och sociologen Alfredo Molano:
– Sedan
fredsprocesserna inleddes, och nu talar jag inte om den nuvarande med Santos,
utan sedan president Betancourt och Farc (1984) har blodbaden fortsatt. På det
ska vi lägga den fysiska likvideringen av UP och den nästan utrotade nationella
fackföreningsrörelsen. Morden på journalister och medborgarrättsaktivister har
bidragit till att “tämja” all opposition och förstärkt den väpnade kampen. Det
är det som vi i dag försöker att bryta, men om inte morden stoppas kommer
konsekvenserna att bli allvarliga.
Fredsprocessens målsättning
Uribes
krav om att gerillaledarna först skulle avtjäna ett fängelsestraff och inte
vara valbara i det parti som Farc kommer att skapa, förkastas i det nya avtalet
som står fast vid att de ska kunna väljas i allmänna val.
–
Motivet för alla fredsprocesser i världen är just att gerillan lägger ned sina
vapen och gör politik inom lagens råmärken, sa Santos när han polemiserade mot
Uribe.
Enligt
avtalet garanteras gerillan fem mandat i senaten och representanthuset under
två perioder. Vinner de tre mandat i landet får de ändå fem, som avtalet
stipulerar. Men vinner de tio får de bara tio från och med valet 2018.