”För att kontrollera Venezuela (och världens största oljereserver) är det nödvändigt att ockupera Colombia militärt”! (USA-senatorn Paul Coverdell). |
Trots fredsavtal söker Colombias regering en militär allians med Nato
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA
/ 2016-12-29 / Regeringen Juan Manuel Santos vill inleda ett fast organiserat
samarbete med Nato. Det uppgav Santos dagen innan julafton och sa till nationen
att Nato har gett grönt ljus för att inleda förhandlingar. Men en stor del av
Latinamerika och Karibien rasar mot Bogota och menar att det är ett farligt
steg i USA:s strävan att militarisera Karibien, Central- och Sydamerika.
Audio-Intervju (spanska, 30 minutos) med Horacio Duque, colombiansk politisk kommentator
https://app.box.com/s/1qvw9ysiy288jhdo5nyo2irvr60lmggy
https://app.box.com/s/1qvw9ysiy288jhdo5nyo2irvr60lmggy
År 2010 gav Santos, som då var
försvarsminister, löftet till Venezuelas dåvarande president Hugo Chavez att
inte ingå någon som helst allians med Nato. Den 5 mars 2013 avled Chavez i
cancer och det dröjde inte mer än tre månader förrän Colombias dåvarande
försvarsminister, Juan Carlos Pinzon, i Belgien ingick ett avtal med Nato. Den 6
juni 2013 skrevs det under och rubricerades ”Avtal om utbyte av information och säkerhet” med Nato.
Juan Carlos Pinzón, obotlig krigsminister. |
Det var det första avtal som Atlantpakten
slutit någonsin med en latinamerikansk stat. Den colombianska kongressen
ratificerade avtalet 2014. Men i juni
2015 förklarade författningsdomstolen i Colombia avtalet som grundlagsstridigt.
Den 23 december 2016 kom Santos tillbaka och uppgav att regeringen ska utarbeta
ett nytt avtal med Nato.
– Avtalet kommer inte ge Colombia ett
medlemskap men nästintill, sa Santos.
I avtalet från 2013 talades det allmänt om humanitära- och fredsuppdrag, mänskliga rättigheter, förvandlingsprocesser och förbättrande av försvar- och säkerhetssektorn. Allt talar för att det är samma manual som det nya avtalet ska innehålla.
[Video] Santos, 23 december 2016:
USA:s mål: ”kontrollera Venezuela”
Tillkännagivandet har orsakat en ny konflikt
med grannlandet Venezuela som känner sig starkt hotat av grannen. I Venezuela citeras
ofta USA-senatorn Paul Cordwell. Han var den förste kongressledamoten som gick
upp i talarstolen för att ge sitt bifall till USA-regeringens förslag till Plan
Colombia i slutet av 1990-talet och
sammanfattade saken enligt följande:
”För att kontrollera
Venezuela (och världens största oljereserver) är det nödvändigt att ockupera
Colombia militärt”!
Den 12 juni
2008 återaktiverades USA:s 4:e Flotta som opererar
mellan Karibien, Central- och Sydamerikas atlant- och stillahavskuster. Denna
flotta lades i malpåse 1950 efter det andra världskriget men är ett ytterligare
inslag på den militarisering av den amerikanska kontinenten som inleddes av
Bill Clinton och som senare har fullföljts av de efterföljande regeringarna,
menar regeringarna i Venezuela, Nicaragua, Bolivia och Ecuador.
Den 30 oktober 2009 skrev den förre presidenten Alvaro Uribe under det militära avtalet som överlät sju militärbaser i Colombia till USA:s
Sydkommando. Bland dem återfinns marinbasen i Bahia Malaga på Stillahavskusten,
byggt av svenska byggföretaget ABV (dagens NCC), ägt av gruppen kring Antonia Ax:son
Johnsson i mitten av 1980-talet.
”Latinamerika och Karibien en Fredszon”
Venezuelas president Nicolas Maduro anklagar nu Santos för att bryta sitt löfte till Chavez från 2010 och att ett nytt avtal
mellan Colombia och Nato har sin udd direkt riktad mot Venezuela.
– Vi ska kasta ut Nato från Sydamerika och jag
uppmanar Colombias folk och folken i Sydamerika att ta strid mot att Nato
etablerar sig här. Det räcker med deras krig nu. Sydamerika är ett territorium
fritt från militärallianser och kärnvapen, sa Maduro i torsdags (29 december
2016).
Enligt det venezuelanska
utrikesministeriet innebär en militär allians i Sydamerika ett brott mot de
bilaterala avtalen för Unasur och Celac, i vilka Colombia är medlem i. Dessa
två kontinentala organ har förklarat ”Latinamerika och Karibien som en Fredszon”.
Nu hänger frågan till syvende och sist på
kynnet hos den nye USA-presidenten. Donald Trumph har mer eller mindre räknat
ut Nato och menar att den har förlorat sitt existensberättigande, vilket fått
paktens anhängare inom EU att kippa efter andan.
”Outsourca”
den militära apparaten
Horacio Duque. |
Horacio Duque är en politisk analytiker i
Colombia. Han menar att med ett underskrivet fredsavtal mellan FARC och
regeringen Santos handlar det om att reducera de väpnade styrkorna, i vilka
även polismakten ingår i Colombia, från de drygt 500.000 militärerna till
kanske 400.000. Trots att Santos har sagt att denna gigantiska militärapparat
inte ska reduceras, är det en ekonomisk omöjlighet att behålla nuvarande antal
soldater i aktiv tjänst. Det handlar därför om att ”outsourca” den militära
apparaten, säger Duque när jag ringer upp honom i Bogota:
– Motivet för en militär allians mellan Colombia
och Nato är att skapa koalitioner för interventioner i kritiska regioner i
världen, regioner där multinationella gruv- eller oljebolag opererar och där
deras intressen står på spel. I dessa aktioner involveras den colombianska
armén och den militära apparat som den colombianska staten förfogar över för
att slå sönder andra stater. Exempel skulle främst kunna vara Venezuela, men
även insatser mot Syrien, Irak, Afghanistan eller Jemen kan bli föremål för
operationer.
Colombianska
specialstyrkor i Jemen
Han pekar på en rad exempel som till exempel de
800 colombianska militärerna från arméns specialstyrkor som rekryterats av Förenade
Arabemiraten på uppdrag av Saudiarabien. Soldaterna sattes in i den
krigskoalition som leds av Saudiarabien mot grannlandet Jemen. De första sex
colombianerna har dödats i striderna. Men över 10.000 jemeniter har dödats av
de saudiska flyganfallen.
– Nu ansluts och kontrakteras den colombianska
armén och går in på den privata legoknektsmarknaden. Därför är det mycket
vanligt att du stöter på kontor i centrala Bogota som rekryterar militärer som
har lämnat de väpnade styrkorna. I Madrid eller Barcelona finns det
rekryteringskontor som värvar colombianska överstar eller höga officerare som
har gått i pension i Colombia men som nu opererar i andra länder i Mellanöstern
eller Afghanistan.
Venezuela
är målet för Nato
Sydkommandots förre befälhavare, John Kelly är ute efter Nicolas Maduros skalp. |
– Men jag tror att målet med ett eventuellt avtal
Colombia-Nato är Venezuela. Oavsett de inre problemen som råder i Venezuela,
ska vi inte missta oss, för bakom dessa problem återfinns de multinationella
oljebolagen som är ute efter Venezuelas olja i Orinocos delta och colombianska
Amazonas. Trumph meddelade nyligen att han utnämnt Sydkommandots och den 4:e
Flottans förre kommendant, John F. Kelly, till chef för USA:s
inrikessäkerhetsdepartement och inrikessäkerhetsminister i sitt kabinett som
tillträder den 20 januari 2017. Kelly var oerhört fientlig i sina uttalanden
mot Venezuela under tiden som chef för den 4:e Flottan. Kelly är ute efter att
slå sönder Venezuelas demokratiska struktur och återupprätta den gamla
oligarkin från Adeco och Copei och ta över de enorma energiresurserna som
Venezuela förfogar över. Det är i det ljuset vi ska se ett nytt avtal
Colombia-Nato.