martes, 3 de enero de 2017

Trots fredsavtal söker Colombias regering en militär allians med Nato

För att kontrollera Venezuela (och världens största oljereserver) är det nödvändigt att ockupera Colombia militärt”! (USA-senatorn Paul Coverdell).


Trots fredsavtal söker Colombias regering en militär allians med Nato

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-12-29 / Regeringen Juan Manuel Santos vill inleda ett fast organiserat samarbete med Nato. Det uppgav Santos dagen innan julafton och sa till nationen att Nato har gett grönt ljus för att inleda förhandlingar. Men en stor del av Latinamerika och Karibien rasar mot Bogota och menar att det är ett farligt steg i USA:s strävan att militarisera Karibien, Central- och Sydamerika.


Audio-Intervju (spanska, 30 minutos) med Horacio Duque, colombiansk politisk kommentator
https://app.box.com/s/1qvw9ysiy288jhdo5nyo2irvr60lmggy



År 2010 gav Santos, som då var försvarsminister, löftet till Venezuelas dåvarande president Hugo Chavez att inte ingå någon som helst allians med Nato. Den 5 mars 2013 avled Chavez i cancer och det dröjde inte mer än tre månader förrän Colombias dåvarande försvarsminister, Juan Carlos Pinzon, i Belgien ingick ett avtal med Nato. Den 6 juni 2013 skrevs det under och rubricerades ”Avtal om utbyte av information och säkerhet med Nato.

Juan Carlos Pinzón, obotlig krigsminister.
Det var det första avtal som Atlantpakten slutit någonsin med en latinamerikansk stat. Den colombianska kongressen ratificerade avtalet 2014.  Men i juni 2015 förklarade författningsdomstolen i Colombia avtalet som grundlagsstridigt. Den 23 december 2016 kom Santos tillbaka och uppgav att regeringen ska utarbeta ett nytt avtal med Nato.

– Avtalet kommer inte ge Colombia ett medlemskap men nästintill, sa Santos.



I avtalet från 2013 talades det allmänt om humanitära- och fredsuppdrag, mänskliga rättigheter, förvandlingsprocesser och förbättrande av försvar- och säkerhetssektorn. Allt talar för att det är samma manual som det nya avtalet ska innehålla.


[Video] Santos, 23 december 2016:



USA:s mål: ”kontrollera Venezuela”

Tillkännagivandet har orsakat en ny konflikt med grannlandet Venezuela som känner sig starkt hotat av grannen. I Venezuela citeras ofta USA-senatorn Paul Cordwell. Han var den förste kongressledamoten som gick upp i talarstolen för att ge sitt bifall till USA-regeringens förslag till Plan Colombia i slutet av 1990-talet och sammanfattade saken enligt följande:

För att kontrollera Venezuela (och världens största oljereserver) är det nödvändigt att ockupera Colombia militärt”!


Den 12 juni 2008 återaktiverades USA:s 4:e Flotta som opererar mellan Karibien, Central- och Sydamerikas atlant- och stillahavskuster. Denna flotta lades i malpåse 1950 efter det andra världskriget men är ett ytterligare inslag på den militarisering av den amerikanska kontinenten som inleddes av Bill Clinton och som senare har fullföljts av de efterföljande regeringarna, menar regeringarna i Venezuela, Nicaragua, Bolivia och Ecuador.

Den 30 oktober 2009 skrev den förre presidenten Alvaro Uribe under det militära avtalet som överlät sju militärbaser i Colombia till USA:s Sydkommando. Bland dem återfinns marinbasen i Bahia Malaga på Stillahavskusten, byggt av svenska byggföretaget ABV (dagens NCC), ägt av gruppen kring Antonia Ax:son Johnsson i mitten av 1980-talet.

”Latinamerika och Karibien en Fredszon”

Venezuelas president Nicolas Maduro anklagar nu Santos för att bryta sitt löfte till Chavez från 2010 och att ett nytt avtal mellan Colombia och Nato har sin udd direkt riktad mot Venezuela.

– Vi ska kasta ut Nato från Sydamerika och jag uppmanar Colombias folk och folken i Sydamerika att ta strid mot att Nato etablerar sig här. Det räcker med deras krig nu. Sydamerika är ett territorium fritt från militärallianser och kärnvapen, sa Maduro i torsdags (29 december 2016).

Enligt det venezuelanska utrikesministeriet innebär en militär allians i Sydamerika ett brott mot de bilaterala avtalen för Unasur och Celac, i vilka Colombia är medlem i. Dessa två kontinentala organ har förklarat ”Latinamerika och Karibien som en Fredszon”.

Nu hänger frågan till syvende och sist på kynnet hos den nye USA-presidenten. Donald Trumph har mer eller mindre räknat ut Nato och menar att den har förlorat sitt existensberättigande, vilket fått paktens anhängare inom EU att kippa efter andan.



”Outsourca” den militära apparaten

Horacio Duque.
Horacio Duque är en politisk analytiker i Colombia. Han menar att med ett underskrivet fredsavtal mellan FARC och regeringen Santos handlar det om att reducera de väpnade styrkorna, i vilka även polismakten ingår i Colombia, från de drygt 500.000 militärerna till kanske 400.000. Trots att Santos har sagt att denna gigantiska militärapparat inte ska reduceras, är det en ekonomisk omöjlighet att behålla nuvarande antal soldater i aktiv tjänst. Det handlar därför om att ”outsourca” den militära apparaten, säger Duque när jag ringer upp honom i Bogota:

– Motivet för en militär allians mellan Colombia och Nato är att skapa koalitioner för interventioner i kritiska regioner i världen, regioner där multinationella gruv- eller oljebolag opererar och där deras intressen står på spel. I dessa aktioner involveras den colombianska armén och den militära apparat som den colombianska staten förfogar över för att slå sönder andra stater. Exempel skulle främst kunna vara Venezuela, men även insatser mot Syrien, Irak, Afghanistan eller Jemen kan bli föremål för operationer.

Den  colombianska dagstidningen El Tiempo uppmärksammade den 15 juni 2013 det faktum att delar av den gigantiska militärapparaten i Colombia i dag saluförs som en "exportprodukt". Till och med hit har den nyliberala modellen kommit.


Colombianska specialstyrkor i Jemen

Han pekar på en rad exempel som till exempel de 800 colombianska militärerna från arméns specialstyrkor som rekryterats av Förenade Arabemiraten på uppdrag av Saudiarabien. Soldaterna sattes in i den krigskoalition som leds av Saudiarabien mot grannlandet Jemen. De första sex colombianerna har dödats i striderna. Men över 10.000 jemeniter har dödats av de saudiska flyganfallen.

– Nu ansluts och kontrakteras den colombianska armén och går in på den privata legoknektsmarknaden. Därför är det mycket vanligt att du stöter på kontor i centrala Bogota som rekryterar militärer som har lämnat de väpnade styrkorna. I Madrid eller Barcelona finns det rekryteringskontor som värvar colombianska överstar eller höga officerare som har gått i pension i Colombia men som nu opererar i andra länder i Mellanöstern eller Afghanistan.

Venezuela är målet för Nato

Sydkommandots förre befälhavare, John
Kelly är ute efter Nicolas Maduros skalp.
– Men jag tror att målet med ett eventuellt avtal Colombia-Nato är Venezuela. Oavsett de inre problemen som råder i Venezuela, ska vi inte missta oss, för bakom dessa problem återfinns de multinationella oljebolagen som är ute efter Venezuelas olja i Orinocos delta och colombianska Amazonas. Trumph meddelade nyligen att han utnämnt Sydkommandots och den 4:e Flottans förre kommendant, John F. Kelly, till chef för USA:s inrikessäkerhetsdepartement och inrikessäkerhetsminister i sitt kabinett som tillträder den 20 januari 2017. Kelly var oerhört fientlig i sina uttalanden mot Venezuela under tiden som chef för den 4:e Flottan. Kelly är ute efter att slå sönder Venezuelas demokratiska struktur och återupprätta den gamla oligarkin från Adeco och Copei och ta över de enorma energiresurserna som Venezuela förfogar över. Det är i det ljuset vi ska se ett nytt avtal Colombia-Nato.