Jakt och attackplanet Supertucan bombar återigen gerillaställningar efter att Santos,
i stället för att acceptera gerillans ensidigt utropade vaenvila den 20 december 2014,
nu trappar upp krigshandlingarna mot FARC.

Colombias president återupptar bombningarna mot FARC

 

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2015-04-24 / Den colombianske presidenten Juan Manuel Santos återupptog den 16 april bombningarna mot koncentrationer av gerillatrupper och läger. FARC-gerillan besvarade upptrappningen med att hålla fast vid den ensidigt utropade vapenvilan från den 20 december 2014.

Fredsprocessen gick in i ett kritiskt skede efter att gerillan, “som ett legitimt försvar”, såg sig tvingad att slå tillbaka mot operationerna från arméns specialstyrkor. Dessa hade under en månad trängt allt närmare gerillan kring staden Buenos Aires i länet Cauca.

– Gerillastyrkorna praktiskt taget likviderade en ´Task Force´, elva döda och ett 20-tal sårade. Denna gerillaattack bekräftade vad en av de sårade militärerna sa till dagstidningen El Tiempo: “Utan flygunderstöd är vi ingenting”!

Elva av deras kamrater återvände inte till sina familjer den 15 april.

 

Det säger Alberto Pinzon Sanchez, sociolog, läkare och en av fyra fredsmedlare vid den förra fredsprocessen 1999-2001. Han menar att den väpnade konfliktens politiska rötter har förstärkts den senaste tiden med Santos´ koncessioner till gruv- och oljebolag som allt mer tar över Colombias gigantiska naturrikedomar.

Demoralisering

 

– Under de senaste 200 åren har regimerna hävdat att de har haft “monopol över vapnen”, vilket de aldrig har haft. I stället åser vi en oåterkallelig demoralisering av de väpnade styrkorna som nyligen illustrerades i tillfångatagandet av general Ruben Alzate i oktober 2014 och striderna i Cauca där FARC-gerillan likviderade arméns specialstyrka.

Santos´ svar blev ett avslutande av det bara en månad långa uppehållet av flygbombningar av gerillaställningar som presidenten av folkopinionen i landet tvingades införa.

Santos menar att armén ska kunna attackera gerillan utan att denna ska ha rätt att försvara sig. Och när den gör det blir det ett herrans liv och Santos inleder återigen flygbombningarna i stället för att gå med på gerillans förslag om ett ömsesidigt eldupphör för att spara liv på bägge sidor, understryker Pinzon.

General Ruben Alzate, till höger, skakar hand med gerillakommendanten Pastor Alapa, som överlämnade den tillfångatagne Alzate till Internationella Röda Korset i mitten av november 2014.

Inte ett ord om paramilitärerna

 

Han erinrar om den diametralt motsatta situationen när Alvaro Uribe var president och Santos försvarsminister. Enligt den Colombianska Juristkommissionen genomförde paramilitärerna (AUC) under de två första åren av sitt eldupphör (2003-2004), 40 massakrer och 2500 selektiva mord på civila.

– Regeringen sa inte ett knäpp trots att paramilitärerna avrättade många kandidater i valet 2003. Uribes Fredskommissionär Luis Carlos Restrepo sa på en fråga från Magasinet Semana: “Min stil är inte att hysteriskt gå ut i medierna för att reagera på varje händelse i vilken AUC kan vara inblandade. Mitt jobb är att producera fredshandlingar för att förmå dessa grupper att demobilisera”.

FARC besvarar Santos´ ultimatum

 

Efter det förnedrande militära nederlaget sa Santos och hans förhandlare Humberto de la Calle att nu var “bollen FARC:s”. Nu är det upp till gerillan om den vill uppnå en fredsöverenskommelse. I så fall måste förhandlingarna skyndas på, “för vi kan inte förhandla i oändlighet”, underströk la Calle.

I fredags förra veckan (24 april) svarade FARC:s högsta ledning, sekretariatet i ett ´Öppet Brev till Santos´. I det raderar gerillan upp en rad punkter som bägge parter har beslutat om men som regeringen inte har verkställt.

En av punkterna är den rapport som tolv oberoende historiker utarbetade och som lades fram i februari. I den fastslås att den väpnade konflikten i Colombia har en både social, ekonomisk som politisk karaktär. En central linje är också USA:s klara inblandning och påverkan. Det är uppenbart att de tolv rapporterna föll ner som en obekväm pjäs i fredsprocessen.

“Sedan vi föreslog bildandet av en Historisk Kommission för Konflikten och dess Offer har det gått 15 månader. Och när väl rapporten (De Tolv) överlämnades, har det varit stört omöjligt att driva dess slutsatser. Ansträngningarna för att uppnå något så viktigt för landet och för ett slut på konflikten är oförklarligt, framför allt med tanke på att konflikten sträcker över mer än 50 år”, underströk gerillan som kräver att regeringen offentliggör och lägger fram dokumentet för studier på alla samhällsnivåer i landet.

“Om man inte vet vad som hände i landet under de senaste femtio eller sextio åren, går det heller inte att skapa en medvetenhet och en fredskultur”, sammanfattar Sekretariatet.

Ett annat krav som FARC ställer är ett öppnande av statens arkiv, i första hand de väpnade styrkorna och den militära underrättelsetjänsten.

“Inte någonstans i världen där en fredsprocess har genomförts har ett slutligt undertecknande varit möjligt utan att sanningen har lagts fram. Därför, och med tanke på offren, kräver vi att arkiven öppnas”.

Frågan om de kvinnliga gerillasoldaterna status inom gerillan blir föremål för en underkommission.

Minor, kvinnor och barn

 

FARC:s fredsdelegation i Havanna tar varje vecka emot olika sociala organisationer från Colombia. Men även internationella humanitära organisationer som “Geneva Call” har bjudits in. Det första mötet hölls redan i oktober 2012 och nu senast ägde det andra mötet rum i början av april. Målet är att ge sin syn på frågan om hur barn, kvinnor och landminor drabbas av kriget och vilka möjligheter det finns för att lösa dem.

– I dessa tre teman har det uppnåtts betydande framsteg. FARC har vidtagit flera ensidiga steg eller i överensstämmelse med regeringen, säger Carla Ruta, delegationsledare för Geneva Call till Flamman från Genevè.

Ett avtal har undertecknats om röjandet av antipersonella minor och övriga explosiva ämnen. FARC har höjt åldern för att ansluta sig (till gerillan) och införandet av en underkommission för att behandling av genusfrågor.

– I genusfrågan talade vi med FARC om erfarenheterna av kvinnliga gerillasoldater från andra fredsprocesser och deras deltagande i processen.

Till frågan om olika rapporter som regelbundet publiceras om sexuella övergrepp mot kvinnliga gerillakämpar eller antalet barn inom gerillan, säger Carla Ruta:

– Vi har varit kritiska till hanteringen av viss information till exempel om sexuellt våld och antalet barn inom gerillan. Vi fortsätter att insistera på att om vi inte förstår sammanhanget och den särskilda situationen, kommer förslagen till lösningar inte ha en önskad effekt. Information som utvärderas ordentligt och en öppen dialog är de bästa verktygen för att underlätta de humanitära insatserna.