miércoles, 15 de junio de 2016

Landsomfattande bondeprotest skakar regeringen Santos i Colombia

100 000 bönder, indianer och afrocolombianer ockuperade under två veckor 80 neuralgiska strategiska punkter över hela Colombia och lamslog i praktiken den ekonomiska aktiviteten. Regeringen Juan Manuel Santos hade inget annat val än att sätta sig ned vid förhandlingsbordet.




Landsomfattande bondeprotest skakar regeringen Santos i Colombia

Av Dick Emanuelsson

Colombia har de senaste två veckorna skakats av en landsomfattande protest som paralyserat större delen av landet. Den organiserade bonderörelsen har effektivt paralyserat Colombia genom att upprätta barrikader på de mest strategiska punkterna på det nationella vägnätet. Bakgrunden till protesten är att regeringen inte har uppfyllt sin del av överenskommelsen från 2013. Situationen har förvärrats dramatiskt.

Tre bönder har dödats av regeringens antiupprorspolis ESMAD, 203 har skadats och nästan lika många har gripits. Regeringen anklagas av den samlade bonderörelsen för en brutalitet som mer liknar krigsaktioner i stället för den författningsenliga rätten att protestera. Men efter två veckor är regeringen skakad och pressad. Colombianska och internationella näringslivsintressen kräver att en lösning kommer till stånd. De kan inte transportera sina produkter i landet på grund av barrikader på över 80 platser och cirka 100.000 bönder som är mobiliserade och som kamperar vid sidan av transportvägarna.

Krypskyttar från den colombianska armén sköt ihjäl tre indianer och skottskadade närmare 200. Men protesterna har fortsatt och tilltog i styrka i stället för att låta sig skrämmas.



Blockerad exporthamn

Produkterna på långtradare kommer från USA, Centralamerika, Venezuela i norr och öster medan i söder är importen från Ecuador, Brasilien, Peru med flera länder Sydamerika blockerad. Även transporterna för förnödenheter inom Colombia står still.

– Vi, PCN och Anafro (organiserade afrocolombianer),  organiserade 130 småbåtar som blockerade den internationella hamnen i Buenaventura i en mäktig manifestation när protesten startade. Våra medlemmar finns vid barrikaderna där våra byar finns.

Det säger José Santos till Flamman när jag ringer upp honom. Han är nationell ledare för PCN och Anafro samt ledamot av den Nationella Samordningen för 13 de bonde- och indian/svarta organisationer som organiserar protesterna sedan två veckor.

I Colombias viktigaste hamn, Buenaventura, där den stora majoriteten utgörs av afrocolombianer, blockerades exporthamnen av över 130 småbåtar som organiserades av de svarta i landet.


Två ministrar på plats

– Just nu sitter vi i förhandlingar med inrikes- och jordbruksministern och tre underkommissioner förhandlar samtidigt. Klockan 21.00 i kväll (i söndags den 12 juni) går tiden ut för de 36 timmar som vi gav regeringen i frist för att komma med seriösa förslag för att lösa konflikten, fortsätter Santos.

Efter en liknande protest 2013, som pågick i två månader, kom de bägge parterna överens om att upprätta en tvåpartskommitté som i maj 2014 slöt ett omfattande avtal. Men trots varningar från bönderna om nya protester nonchalerade regeringen det slutna avtalet på nästan alla punkter, uppger Jose Santos.

President Santos är en pokerspelare men hans bluff och svek från överenskommelserna 2013, 2014 och 2015 lurar inte längre den samlade bonde- indian- och afrocolombianernas samlade rörelse.


Guldet exporteras men inte fattigdomen

Det handlar i huvudsak om sju teman varav man understryker fyra: Försvara bondeekonomin mot de transnationella bolagens framfart inom gruv- och energi. Det handlar om landsbygdsutveckling, frågan om kokablads-, vallmo och marijuanaodlingarnas framtid och autonomin på ursprungsbefolkningarnas författningsskyddade territorium.

År 2012, då jag intervjuade den svarta medborgarrättskämpen Piedad Cordoba, uppgav hon att 280 koncessioner hade överlämnats till nationellt och internationellt gruvkapital i länet Choco på stillahavskusten. Ytterligare 240 koncessioner behandlades just då av regeringen Santos. Av de 56 ton guld som utvinns varje år i Colombia kommer 28 ton från just Choco, men trots det är invånarna i Choco de fattigaste i hela Colombia.

– Länet Choco befolkas i huvudsak av svart befolkning men det finns även embera-katioindianer. Både de svarta afrocolombianerna som den indianska ursprungsbefolkningen har ägnat sig åt gruvnäring i liten skala under sekel för den egna överlevnaden. Men med den nyliberala modellens ”Gruvlokomotiv” i Colombia har regeringen överlämnat koncessioner till gruvkapitalet. De gigantiska schaktmaskinerna har dragit in och förgiftat vattendragen med arsenik och cyanid. Berta Caceres i Honduras kämpade just mot denna nyliberala gruvmodell och betalade med sitt liv. Det är också vår kamp, säger Jose Santos.

I hundratals år har indianer och svarta i länet Choco överlevt på gruvexploateringen. Nu hotas de av de transnationella och stora colombianska gruvbolagen som med hjälp av militären och paramilitären drivs ut från de boplatser de levt i tusentals år.


Hundratal mördade bondeledare

Precis som i Honduras är det en farlig försvarskamp. I Colombia mördas en människorättsledare varje vecka.

– Den 4:e punkten som regeringen har fått bakläxa på, handlar om stödet till den pågående fredprocessen och säkerhetsgarantier för bönderna att inte mördas. I september 2015 överlämnade vi i Bondesamordningen en rapport till regeringen över hur många offer de hade registrerat sedan oktober 2013.

– Den löd: 172 mordhot, 47 attentat, 23 utomrättsliga avrättningar och 62 mord av bondeledare samt en militarisering av de territorium som är föremål för förhandlingarna. Men den viktigaste frågan som går som en röd tråd är tillgången till jorden, summerar Jose Santos.



Överenskommelse och `paus´ i protesterna

Bara några timmar innan Flammans pressläggning kom regeringen och böndernas Aktionskommitté överens om flera viktiga teman som bonderörelsen har krävt. I väntan på att de nya förhandlingarna, som inleds den 17 juni ska ge resultat, har bönderna beslutat att göra en `paus´ i blockeringen av de strategiska punkterna i landet.


AUDIO: Intervju med afrocolombianernas ledare Jose Santos